Torsdag 30 oktober.
Den 25 oktober kl 07.21 lämnade vi hamnen i Gibraltar. Det var fortfarande mörkt. Dagen innan hade vår vän Sakka kommit med flyg till Malaga och vi hämtade honom på flygplatsen med hyrbil. Sakka hade ledigt från sitt dagliga slit i en dryg vecka för att segla med oss till Kanarieöarna. Väderförutsättningarna såg bra ut så vi beslöt att starta så snart de sista förberedelserna var klara. Bl a bytte vi spinnakerfallet och vi fick en satellittelefon levererad i allra sista stund.
Anledningen till den tidiga starten var att få strömmen med oss ut ur Gibraltarsundet. Enligt World cruising routes skulle 3 timmar efter högvatten i Gibraltar vara den ideala tidpunkten att starta på. Det visade sig stämma rätt dåligt, vi fick motström en stor del av passagen. Däremot fick vi bra vind, som mest blåste det knappt 30 knop så vi gjorde bra fart ändå.
När vi kom ut ur sundet skulle svänga söderut och passera genom trafikleden för de stora elefanterna. Det kom en hel skock med ”merchant mens”, men vi hittade en bra väg utan att behöva studera fartygsbogar på nära håll. En bit söderut minskade vinden snabbt. Vi har studerat vädret de senaste veckorna och det blåser ofta betydligt mer genom och utanför Gibraltarsundet än i omgivningen, så vi var inte så förvånade. Till slut var farten nere under 1 knop och seglen slog så det blev till att starta håckelsemaskinen och rulla in seglen. Efter några timmar började det blåsa ca 45 grader mot färdriktningen så vi rullade ut seglen igen och fick lite hjälp av vinden. Motorn fick gå. I skymningen rullade vi in seglen igen för att förenkla nattpasset. De gav ändå inte särskilt stort farttillskott. Det visade sig senare vara rätt beslut för vinden minskade ytterligare.
Resan har sedan flutit på med omväxlande motorgång, segling med motor och ren segling. Vi hann till och med vädra spinnakern några timmar, den som legat i sin säck sedan vi köpte båten. Kul! Det har bitvis varit ganska skumpigt, men i stort har prognosen stämt bra. Sedan Gibraltarsundet har vi inte haft starkare vind än ca 17-18 knop. Vågorna har varit mindre än 2 meter och vi har ofta haft riktigt lång härlig atlantdyning. Dyningen märks knappt, men man ser den.
Vi kom fram till Lanzarotes norra ände under natten till torsdagen och vid 11-tiden la vi till i marinan Puerto Calero strax söder om Lanzarotes flygplats. Resan hade då tagit 5 dygn och 4 timmar. Här stannar vi några dagar för att fundera över nästa mål. Las Palmas ligger bra till.
Lämna ett svar