Vi har en segelbåt!

Från skyliften
Joyager sedd från skyliften som användes till Windexen mm

Måndag 25 augusti.

Idag var det en stor dag. Vår Joyager är återigen en segelbåt efter nästan 13 månaders tillvaro utan mast. Påmastningen gick i stort sett utan problem. Hamnens personal här i Port Napoleon mastar av och på båtar nästan dagligen åt seglare som är på väg att lämna Medelhavet för Rhone och kanalerna norrut eller, som vi, kommer ut från kanalerna för att fortsätta ut på den stora pölen. I stort sett? Jo, vi lyckades glömma att trä på de nya vantskruvsskydden från Seldén innan vanten skruvades fast så nu blir det till att spänna lite linor och lossa vanten ett i taget för att få skydden på plats. Vi kom i alla fall på det innan vi hunnit sätta an riggen ordentligt.

 

Var det nu värt att ta vägen genom kanalerna? Jo, vi tycker det har varit en upplevelse vi inte skulle velat missa. Det är helt fantastiskt att det går att åka tvärs igenom hela Europa i en segelbåt så här. Vi har fått se och uppleva en massa saker man inte kan göra utan att åka på kanalerna. Pråmar i olika konstellationer, slussar och fartygshissar, städer och byar man aldrig skulle komma till annars. Negativt då? Vattendjupet. I själva kanalerna har det inte varit några större problem även om vi ibland saktats ner av sjögräs och dybottnar. Fram har vi kommit. Problemet är hamnar och rastplatser där vi ofta inte kunnat komma in för att det är alldeles för grunt. Ibland har vi satt oss på grund i dyn och förtöjt en bit ut från kajer och bryggor och lagt en planka för att komma iland, men många gånger har vi fått åka vidare och övernatta på lite udda ställen som industrikajer eller vid slussarnas väntbryggor.

 

En sak är vi särskild glada över och det är att vi lät skicka masten på lastbil och inte la den på båten. Det hade varit i stort sett omöjligt att inte vid något tillfälle stöta i en utskjutande mast i någon slussvägg med risk för skador. Oftast hade det nog gått bra, men vi har passerat ungefär 200 slussar efter vägen och en del har varit turbulenta eller knepiga på andra sätt. De äldsta slussarna är bara 5,2 meter breda så vingelmånen är minimal.

 

Vad händer nu?

Vi har gått och väntat nästan en vecka på att få hjälp med nya linor mm för vårt trysegel som skulle på plats innan påmastningen. Så himla mycket väntan blev det i och för sig inte, vi har haft fullt upp med rengöring och andra arbeten på masten. I gassande sol. Nu ska vi ”vänta” några dagar till på att få ett solskydd, bimini, tillverkad. Masten och bommen behövde vara på på plats för att mäta in bågarna för biminin så det går att börja först nu. Vi ser biminin som helt nödvändig, det blir alldeles för varmt att stå och styra i solen så här långt söderut. Man behöver skugga. När det är klart ger vi oss iväg västerut. Balearerna eller Barcelona kan vara första målet i Medelhavet, vi har inte bestämt oss riktigt ännu. Mer långsiktigt vill vi dra oss mot Kanarieöarna under hösten, men vi har en del saker att ordna med i Sverige också så vi får se hur långt vi kommer. Kanske övervintra i Spanien eller Portugal istället?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *