Paxos till Preveza, Grekland

Kategori: Grekland, Reseberättelse | 1
Grekland
Grekland!!!!

Torsdag 8 juni

Resan över Joniska havet gick bra, en hel del motorgång i den svaga vinden. På förmiddagen den 22 maj siktade vi Grekiskt territorium i form av ön Paxos. Det skulle finnas Port Police i Gaios på öns östra sida och där skulle vi kunna få vår grekiska ”Dekpa” ett dokument som varje europeisk båt som seglar i Grekiska vatten måste ha. Det visade sig stämma bra. Byråkratin kunde varit enklare men hamnpolisen och personalen på stadshusets expedition som vi också fick besöka var trevliga och hjälpsamma. Avgiften på 50 Euro skulle prompt betalas på banken med dokumentet från stadshuset som grund. Den beryktade nya skatten för gästande båtar var inget som någon nämnde på något sätt. Vad vi förstår är myndigheterna oense om vem som ska inkassera den. Hamnpolisen lär vägra.

gaios
Norra inloppet mot Gaios

Gaios är en väldigt trevlig liten stad. Hamnpromenaden är kantad med Tavernor, dvs restauranger och vi hade ett bra matställe ca 10 meter från akterspegeln på båten. Förtöjningen var med aktern mot kajen och eget ankare från fören. Det var bra att vi fick träna i Siracusa tidigare, det gick problemfritt nu också. Det är massor av segelbåtar i Gaios fram på eftermiddagen och stadskajen fylls upp. De flesta är charterbåtar och man kan få se en del hårresande manövrar med de ovana besättningarna. Trots att de ofta har många personer ombord så blir det svårt med en stor båt i trängseln. En båt vi tittade på höll först på att backa rakt in i kajen i hög fart för att sedan ägna en timme åt att lägga fast de två aktertamparna. Ingen och inget blev skadat så det var väl ändå en lyckad manöver.

Lakka
Lakka, sett från ankringsplatsen

Vi hyrde en bil en eftermiddag och åkte runt på ön. Den är inte så stor, kanske en fjärdedel av Gotland ungefär. Det var ändå inte så lätt att hitta. Skyltningen var i stort sett obefintlig, inga vägnummer och inga ortsnamn utsatta. Vi tog oss till västra sidan av ön, Eremitus, och fick på nära håll återse de vita klipporna vi siktat vid angöringen. Ett annat mål var byn Lakka på norra ön (Inte att förväxla med den finska likören). Lakka är en riktig pärla. En vik som böjer ca 90 grader med massor av ankrade båtar och så själva byn längst in. I byn finns det affärer, Tavernor och några barer. Ganska turistigt, men på ett trevligt och enkelt sätt. Inga Rolexbutiker och säljs det juveler är de tillverkade av någon lokal förmåga. En bidragande orsak är att det går inga kryssningsfartyg till Paxos och det finns ingen flygplats. Vill man hit får man åka båt från fastlandet eller Korfu som ligger strax norr om Paxos.

Lakka
Ankringsplatsen, sedd från Lakka

Efter att ha sett Lakka från land var det dags att se staden från vattnet så vi åkte ca en timme norrut och ankrade i båtröran i viken. Här får man lite nya perspektiv på vad som är minsta avstånd mellan båtarna. Vi har i och för sig upplevt ännu tightare ankring vid Capri, men då var det båtar som låg över dagen för att bada. Här ska båtarna ligga över natten. De flesta har koll på geometrin mellan båtar och ankare men så är det ju det här med charterbåtarna. Eller i alla fall vissa av dem, många besättningar är förstås mycket erfarna. Det är ett häftigt liv som uppstår på sådana här platser. Dingen blir det naturliga fortskaffningsmedlet. Man tar den in till byn på kvällen för att äta och även för att handla matvaror eller ta en eftermiddagsglass.

Några båtar förtöjer med en lång tamp in till land i aktern och med ankaret i fören. På det sättet slipper man brickspelet med de roterande ankrade båtarna och varje båt tar mindre plats. Vi fick tips innan vi åkte hit om att köpa en lång flytlina för det här syftet och nu har vi sett fördelarna så vi ska skaffa en sådan lina snarast möjligt.

Korfu
Korfu, gamla staden

Det kändes lite tungt att lämna trevliga Lakka men den 1 juni lättade vi mot Korfu. Korfu stad ligger ca 25M norrut så det var en lagom dagsetapp. Den förhärskande vinden den här årstiden är nordlig så det blev mest motorgång, men en liten stund hade vi seglingsbar (bide)vind. Vi ankrade söder om fortet som ligger på en ö precis utanför udden där staden växt upp. Den gamla stadskärnan är riktigt häftig med trånga gränder och en levande stad, men sedan är det mest horder av turister och butiker med krimskrams. Korfu har flygplats och en hamn som tar emot kryssningsfartyg så det blir väldigt mycket folk att trängas med. Vi åkte med en hop-on hop-off buss runt staden och åt lunch i Kanoni där man hade utsikt över flygplatsens start- och landningsbana. Kul att vara nära, men har man varit i marinan i Gibraltar blev det här ändå blekt. I Gibraltar är man mycket närmare banan…

Vi kände att Korfu inte riktigt var vår grej så dagen därpå lättade vi ankar mot Preveza med mellanlandning en natt i favoriten Lakka. Mellan Lakka och Preveza är det ca 30M så även det är en bra dagsetapp. Preveza har ett lite spektakulärt inlopp med en muddrad ränna som sträcker sig långt ut från kusten. Enligt böcker och sjökort ska det vara 7 meter djupt i rännan men vi hade hela tiden 12 meter. Mycket riktigt låg det också ett stort mudderverk förtöjt mitt emot hamnen. Preveza är känt bland båtfolk för sina stora båtvarv med kapacitet att tillsammans förvara flera tusen båtar på land. Varven ligger på andra sidan vattnet från Preveza stad. I staden kan man välja mellan att ligga vid stadskajen, i marina eller att ankra strax utanför. Vi valde ankring. Eftersom vi senare tänkt lämna Joyager under delar av juli och augusti har vi varit runt och fått offerter på förvaring på land. I vattnet finns ingen plats ledig den aktuella tiden. Innan vi bestämmer oss ska vi titta på några fler ställen än Preveza. Här har vi även köpt 80 meter 18mm flytlina och 3 meter kätting för att förtöja mot land där det går. Vi hittade också en del andra saker vi haft på önskelistan ett tag. Preveza stad är inte något speciellt ställe, här finns massor av restauranger och man kan handla matvaror. Charm saknas dock, tycker vi. Vi kommer snart att lämna Preveza och åka till Levkas, en dryg timmes färd söderut.

  1. Ann-Sofie Svanberg
    | Svara

    Haha, nu har även jag hittat hit! och läst ikapp (lite grand). Så fint teakdäcket blev, och så inte-förvånad jag blev över hamnkaptenen i Syracusa. Stämmer ganska väl med vår erfarenhet av italienska myndigheter fast det var i Brindisi.
    Hoppas nu att vi kan träffas någonstans i Joniska havet. Vi skyndar så fort vi kan. Men natrurligtvis får vi bara ostliga vindar (rakt i nosen) ett tag framåt. Vi inväntar lite mer västligt för att mycket bekvämare kunna gå till Gibraltar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *